- Matematisk kompetens: Förmågan att resonera och motivera, Problemlösningskompetens, Begreppsförståelse, Nyfiken och förtroendefull hållning och goda färdigheter.
- Fokus på taluppfattningen i de yngre åldrarna.
- Utgå från konkreta situationer (elevernas verklighet) - skapar motivation och nyfikenhet
- Öppna frågor leder vidare till genuina diskussioner.
- Avsluta alltid lektiorna med reflekterande och öppna frågor; "Vad kom ni fram till?", "Vad har du lärt dig?"
- Låt eleverna använda sig av de fyra representationsformerna: bild, ord, tal och form.
- Börja med svaret (facit) och låt eleverna skapa frågeställningar och problem utifrån det. Hur kom du fram till svaret? Hur tänkte du?
- Inventera närmiljön i förhållande till strävansmål och analysschema.
- Vad är en bra fråga?
- Förståelse - grund för självkänslan.
- Vad är målet med uppgiften? Eleven har rätt att få veta.
- Det krävs undervisning för lärande.
- Variation och kreativitet är nyckelord för att öka intresset för matematik och för att lära sig matematik.
- Lärarens attityd är viktig!
- Visa elevernas lösningar i klassen. Det är oerhört viktigt, oavsett om lösningen är fel eller rätt. Utifrån elevlösningar kan vi kommunicera kring lösningen och matematiken.
- Förståelse för likhetstecknets betydelse.
- Eleverna kan rätta varandras lösningar.
- Nivågruppering - forskning visar att lärandet inte ökar. En elev som inte kan så mycket lär ju av att höra de som kan mer.
- Reflektera och kommunicera - fokus i undervisningen.
- Vad har du lärt dig? Hur har du lärt dig? - metakognition.
- Läraren är den viktigaste faktorn för lusten att lära.
- Det får inte vara för mycket uppgifter, hellre få och bra än många.
- Lös inte uppgifterna åt eleverna.
- Reformera din undervisning i små steg.
Vad vi delar om vi delar
7 år sedan